Bloglovin
Hemmablind
Man blir lätt hemmablind. En bild tagen med mobilen i morse, när jag åker över med färjan till Vaxholm. Det är alltså Vaxholms hamn till vänster, Kastellet i mitten och Rindö till höger där jag bor. Avstånden är inte så långa som ni ser. En sån här dag, när det är gnistrande vitt ute, solen skiner redan kl. 7 på morgonen och man själv befinner sig på vattnet, då slog det mig plötsligt att vi bor rätt fint. Men det är inte alla dagar som är så här fina. Vaxholm har sina sämre sidor också. Dels på vintern för att det är relativt folktomt och öde. Sen dels på sommaren när det istället är överbefolkat och trångt. Men alla säsonger har sin charm, så är det ju. Vaxholm är inte ensam om att vara en sommarstad, det finns otroligt många som har samma egenskaper. Fördelen med Vaxholm är att det ligger så nära Stockholm, men ändå en bit därifrån :-)
Idag väntar ett besök på Ikea, jag ska åka dit med min kära mamma. Vi får väl se vad som landar i korgen den här gången. Nu är det länge sedan jag var där. Men min lista är inte speciellt lång. Jag ska ha några smålådor till Loppans rum så hon kan sortera upp lite leksaker. Jag ska även köpa några gardinringar, har börjat sy på ett draperi till min salong. Men det tog stopp när ringarna plötsligt inte gick att finna. Det är egentligen bara det jag behöver. Men det finns en stor risk att jag springer på nåt som jag antagligen inte kommer förstå hur jag kunnat leva utan just den saken. Visst ja, jag ska titta på nån hurts också, men det kommer i andra hand.
Ha en härlig dag i solen!
Skärgårdsbåtens dag
Hemkommen från Skärgårdsbåtens dag. Ett årligt evenemang i Vaxholm. Här kan man läsa mer, Skärgårdens Trafikantförening
Det är inte jag som tagit bilderna, dom är lånade härifrån
Det är en rätt trevlig tillställning, men efter att ha bott i Vaxholm i hela mitt liv så är det förstås en känsla av “Been there, done that…”
Men nu så gick vi in iaf och lunkade runt bland alla människor och olika försäljningsstånd. Det är lite marknad över det hela. Ett par öl och cider hanns med också på kajen:-)
Idag hittade jag en ny klänning på lunchen som jag kanske ska ha på Galan i sommar, den är illgrön :-) och har volanger hela vägen ner om jag säger så. Inköpt på Flash. Är det någon som ska ha en likadan så säg till, för då lämnar jag tillbaka min, ööpet köp en vecka, jag måste prova den igen och med tillbehör och skor. Man är ju inte sitt bästa jag i en trång provhytt i stressen på lunchen. Det är sällan jag är mitt bästa jag i vilket fall, men i en provhytt är ju verkligen alla ens sämsta sidor framme.
Den första klänningen jag tänkt att ha, var ju plötsligt lite trång. Förstår inte aaaaaalls varför… kanske jag kan ha den om jag lyckas promenera bort nåt kilo eller två, men vad är oddsen för det? Så då ville jag ha en backup kände jag. Det trista är ju just om det är fler som kommer i likadana klänningar. Nåja, det ordnar sig säkert det med.
Ikväll blir det inte någon bloggrunda, men jag återkommer till er imorgon. Jag ska ta min onda hals (ovanligt va?) och krypa till kojs.
Sovgott kära läsare!
På väg hem
Min resa hem från jobbet börjar med en påfart till motorvägen. Det är bra, då får man gasa loss lite:-) Efter ett tag på motorvägen är det dags att ta av mot Vaxholm, då hamnar jag på en väldigt mörk väg, ingen belysning förutom i korsningarna. den vägen kör jag på i cirka 15 minuter.
Då är jag framme i Vaxholm, kör vidare fram till färjeläget.
Har jag tur står där en färja som vill köra mig över till ”min” ö.
På väg över det stora havet (?) så passerar jag Vaxholms Kastell.
Så här fint är det i mörkret som ni ser på bilden. Bilden är tagen med min mobil, så jag ber om ursökt för skärpa och kvalitet.
Vaxholms Kastell har använts till mycket.
Nu senast så var Ronja Rövardotter uppsatt som teater, givetvis var min 5-åring där och tittade. Självaste Mattis kom och satte sig brevid Lovisa som med stora ögon bara tittade.
Kastellet har även huserat Robert Wells och hans Rapsody in Rock, det var andra sommaren nu. Första sommaren hade vi biljetter, men jag hade precis fött lilla Fanny, så min man fick ta med sig min svärfar istället för mig. Det kändes lite fel att sitta där med en bebis som var knappt två veckor gammal.
Pippi Långstrump på de sju haven, ni vet Pippi och sjörövarna, har spelats in till viss del på Kastellet. Det är lite kul när man sitter och tittar på filmen, för rätt som det är skriker Lovisa, -där har jag varit, och Ronja….
En gång i tiden hade vi nåt som hette Vaxholms Visfestival. Från början var det nog rätt mycket visor, men mot slutet kom rätt stora artister också.
Den gång jag kommer ihåg bäst var 1989, den 17 juni.
Då spelade bla Tommy Nilsson.
När han står på scenen och sjunger En Dag som bäst, är det en tjejkompis som knackar mig på ryggen.
-Vaddå, vad är det? säger jag lite halvstörd.
-Ola har ramlat säger kompisen.
-Vaddå, det gör ju han jämt säger jag.
-Ja, men han har ramlat ner från Kastellet!
Och i samma ögonblick hör jag ambulanshelikoptern komma.
Ola, min make numera, hade lite käckt hoppat från en avsats till en annan, men halkade och ramlade 12 meter ner. Landar på en fot och benet trycks ihop. Så han fick lite problem kan man säga. Idag är det lätt att skratta åt den här händelsen, men då var det inte så kul. Ola fick ett lårbensbrott, bröt armen, slog sönder lite tänder, spräckte hakan och slog hål i underläppen, ja, det väl ungefär allt som drabbade honom. Men idag är han nästan frisk, förutom lite knas med knäet och ryggen.
Vad har hänt mer på Kastellet?
Jo, vi har ju en version av Fångarna på Fortet som Stig Strand har varit med och skapat tillsammans med Strömma kanalbolag.
Där finns ett museum, ett vandrarhem, några lägenheter, två restauranger, 1 bar och framför allt fängelsehålor som man gå ner i:-)
Ja, det var bara lite som har hänt ute på Kastellet. För mer information kan du klicka här.
Jo men just det, efter en färjetur på cirka 5 minuter är det dags att lägga till vid ”min” ö. Sen har jag bara två kilometer till så är jag hemma.
Senaste