Sov gott lilla mormor
En begravning är alltid känslotömmande.
Så även denna.
Min lilla mormor.
Allt var fint och kistan var så vit och fin med en enorm bukett av röda rosor ovanpå.
Lovisa hade ritat en teckning till gammelmormor med vår familj och gammelmormor på. Även en kista fanns med på bilden. Den hade vi med oss idag. Kyrkovaktmästaren fick ta hand om den. Sen ser vi att han lagt den ovanpå kistan tillsammans med den stora fina buketten. Lovisa blev stolt och jag oerhört rörd. Så fint. Den hörde liksom hemma där. En generation på väg till Nangijala och nästa är där för att vinka hej då.
Vår bukett som bestod av lila och vita tulpaner ihop med lite andra sorters kvistar var väldigt fin, och på kortet hade vi skrivit ”Sov Gott Mormor, vi ses i Nangijala”
Kändes bra att välja dom orden, vi pratar mycket om det hemma nu och det var ett sätt för Lovisa att förstå.
Men nu, hemma igen, är jag helt slut. Huvudvärk och tröttheten är överhängande.
Ska bli skönt att bara lägga sig i soffan och tomglo på lite tv.
Maken, den stackarn har varit tapper och hängt med hela dagen. Ont i hela kroppen, i huden som han själv säger, och huvudvärk och en riktigt jävlig hosta. Men med en härlig cocktail av olika preparat så klarade han dagen. Det var skönt att ha honom med.
Men det är märkligt med begravingar. Först en sorglig och vacker stund, och sedan ska man umgås och äta och dricka begravningskaffe. Och det är ju oftast trevligt. Prata minnen och träffa kusinerna som jag träffar väldigt sällan. Ja det är en märklig dag.
I had a dream,
jag menar nu inte Martin Luthers berömda tal, utan det var jag själv som hade en rätt otrolig dröm. En längtan efter en till liten bebis är väl kanske inget som undgått någon, men efter nattens dröm vet jag inte.
Jag drömde att vi fick tvillingar. Okej, det var ju väldigt mysigt, två på en gång liksom. Kankse inte vad jag hade planerat men okej, det får ju liksom gå. Tänkte i drömmen att tur att min mamma kan hjälpa till.
Sen gick drömmen vidare och tvillingparet utökades plötsligt till att vara trillingar. Vet inte var den tredje ungen kom från, men där var ungen liksom bara plötsligt. Tänkte återigen att okej, det får väl gå. Tur man får barnbidrag, och nu kan man väl begära extra hjälp från kommunen. Ja, det kommer att gå bra.
Men såklart, det var ju en dröm, så hade vi plötsligt fyrlingar. Men då på nåt sätt så gav jag nog upp, för jag vaknade.
Tror inte att den här drömmen betyder någonting annat än att jag skulle vilja ha fler barn. Så jag tänker inte tyda den mer. Men trillingar, eller fyrlingar, nä, där går nog gränsen. Tror inte heller chansen är så stor att jag ens skulle få tvillingar, men man vet ju aldrig.
Tjosan!
Så var helgen slut.
Den har svischat förbi alldeles för fort som vanligt. Vi har haft fullt upp hela helgen med kalas, middag, aktiviteter och annat pyssel som man måste göra ibland. (läs städa, röja, tvätta)
Dagen idag kommer nog att flyta på den med.
Tid hos naprapaten, måste baka till begravningskaffet imorgon, skriva ut programmen till begravningen, hitta nåt att ha på mig till begravningen, stryka barnens klänningar, ja, det är lite fix och trix idag.
Och så ska jag dessutom hinna jobba också, vad är det för påhitt?
Dagen idag
Torsdag
Det innebär att jag slutar kl. 13.00
Gick ner i tid den 1 februari, till 85%, istället för heltid. Vill kunna hämta ungarna tidigare nån dag. Idag blev det första gången som jag verkligen kunde hämta dom. Antingen så har jag legat sjuk eller så var barnen sjuka. Men idag blev det verklighet. Kändes konstigt att gå från jobbet så tidigt. Men desto skönare att komma hem:-)
Fast idag åkte vi inte raka vägen hem, vi åkte in till Vaxholm och träffade mormor. Sen gick vi på fik och åt kärleksmums och chokladbollar. Mmmmmm….inget gi-tänk där inte. Men man måste ju unna sig lite oxå, för va trist det skulle bli annars.
Tänkte att det här skulle bli vår grej på torsdagar. Gå och fika och kankse promenera lite i Vaxholm eller åka till nån lekpark. Lite kvalitetstid som det kallas.
Väl hemma så var ju klockan fortfarande rätt tidigt. I med barnen i badet medans jag passade på att dammsuga. Sen lagade vi mat tillsammans, kyckling med curry, det gillar båda barnen väldigt mycket. Det är inte ofta det är tomt på tallrikarna efter maten, men när det är nåt med curry, då är det soprent.
Maken är och drar lite el hos en kompis så att dom kan få lite varmvatten. Kan ju vara lite behgaligt så här mitt i vintern. Lite skönt för oss, då kan vi fixa och dona själva i vår takt.
Ungarna tittar på Bompa och jag bloggar. Alldeles lagom med aktiviteter innan läggdags.
Fredag imorgon, slutar kl ett då med, men jag ska möta mamma och gå titta på papper till begravningsprogrammet som jag gjort iordning till mormors begravning. Nästa torsdag är det dags. Tänkte vi skulle hitta ett snyggt papper i lite grå-blå färg. Ska kolla på panduro.
Sen ska jag hem till gymet och köra ett pass. Ska testa med ett par andra skor, mina fötter domnar fortfarande efter ett litet tag på tex crosstrainern.
Pratade med naprapaten idag, hon trodde att det berodde på att jag fortfarande snebelastade. Men jag skulle först kolla det enklaste, nämligen skorna. Trots iläggsulor så domnar alltså fötterna fortfarande. Även ibland när jag vaknar på morgnarna är speciellt högra foten lite stel och halvt borta. Jag tror inte mycket på skobyte, men däremot tror jag på sned rygg, eftersom det är det jag har. Bara jag inte har åkt på nån slags inflammation i fotvalvet som Mialena beskrev i ett inlägg. Vi får se. Jag ska till naprapaten på måndag.
Att bli vuxen
Min femåring kom ner för trappen på morgonen och sa:
- Mamma, jag har haft en mardröm.
- Men usch då, säger jag, vad drömde du då för nåt?
- Att jag hade blivit vuxen!
Vilken hemsk mardröm. Stackars Lovisa. Hon säger ofta att hon inte vill bli vuxen. Vad är vi för förebilder då?
Vi leker mycket med våra barn, spelar spel och pysslar och sådant. Men ibland måste man ju säga nej p.g.a. tråkiga saker som att hänga tvätt eller dammsuga.
Hon kom inte ihåg mer av drömmen än just att hon hade blivit vuxen. Det hade varit kul att höra vad hon hade gjort i drömmen och så.
Men ibland hör man ju på barnen och deras rolllekar hur man själv låter. Det är inte så kul alltid.
Mormor
Min mamma var och hälsade på min mormor igår, hon hade varit så fin där hon låg. Personalen på serviceboendet hade satt på henne en fin sjal, för mormor frös alltid. Och så stod där en fin utslagen vit amaryllis.
Nu återstår lite arbete med att tömma hennes lägenhet, det ska vi göra på lördag. Sen allt annat som ska göras, men det tror jag min mamma och hennes två bröder sköter det mesta av.
Annars är det ju tisdag redan, Fanny minstingen börjar snart inskolningen, hon fick en ny jacka och byxor igår, skalkläder från Fix, var en sväng in på Polarn o Pyret, men dom hade inte nån som helst rea på sina ytterkläder. Men Fix, från Lindex har ju fått bra i test så det blir nog bra. Jag känner att det är viktigt att barnen har bra kläder då dom är ute hela dagarna. Dom går ju hos en dagmamma som kör enligt ur & skur. Overall är ju annars det som är lättast, men det är svårt och bökigt att byta blöja ute med overall, då måste man ju ta av hela. Om inte dragkedjan går hela vägen ner förstås, men det gör den inte på Fannys overall. Även Lovisa har fått börja lite med inskolning, hon har bara gått 2 dagar i veckan nu när Fanny varit hemma, så för att hon ska vänja sig lite så ska hon gå 3 dagar den här veckan och nästa också tror jag. Skönt för maken att få lite paus från vår underbara femtonåring:-)
min mormor
Nu har barnens gammelmormor somnat in
Nu väntar Nangijala på min mormor
Nu får min mormor frid

Senaste