Ego

Jag, för den här bloggen handlar mest om Jag. Ibland om mina barn, ibland om min make. Men mest om Jag. Det Jag upplever, det Jag tänker, det Jag vill skriva. Jag är Katarina. Född -72 mitt i november. Rätt så mycket Skorpion. Enligt astrologin - Beslutsam, Flitig, Charmig, Elegans... "Skorpionens energi brukas till förändring, en intensiv kraft, som bryter ner för att ge möjlighet till att bygga upp något helt nytt. Skorpionens tecken associeras i hög grad till starka, intensiva känslor. Känslor som ofta är irrationella och komplexa, så att de är svåra att förklara med ord för andra."

Bloglovin

bloglovin

Senaste

  • Frida-FantastiskaMamman: Det låter som livet för en småbarnsmamma ;) Kramar<3
  • Popprinsessan: Din stackare! Hoppas att du piggnar till så att du kan göra bra affärer...
  • Fröken Isakson: Oj, vad mycket du fått gjort. Känner ångest krypa på. Borde nog slita...
  • Anna: Roligt med en massa olika dekorationer till naglarna! Ska iväg och få mina fixade...
  • Åsa: Inte är det kul inte. Tilde likadan. Blir hemma imorgon med sen hoppas jag det är...

Bloglista

Arkiv

Besök

är online

har tittat in idag

har tittat in i veckan

har varit här sen start

Djur

Ska vi byta grejjer med varann…

För att ta det hela från början.

För några år sedan så kom syrrans katt, Kalle, till oss på kollo en sommar. Han blev kvar.
Nu i år så ville han flytta hem igen och det var nog bra, han kom aldrig riktigt överrens med dom två machokillarna vi har till katter, Sprinkler och Mowgli heter dom av nån anledning…

Igår sa Lovisa plötsligt att hon ville ha en kanin.
- Nja, jag vet inte om det går så bra. Vi har ju katterna, vad skulle dom göra med kaninstackarn?
- Men Mamma, vi kan väl byta katterna mot en kanin?
- Men jag vill ha kvar mina kissekatter, jag tycker om dom.
- Men mamma, kan dom inte flytta till moster då?

Kalabalik i köket

Man kan lätt tro att vi har det lite småkyligt hemma och att det dessutom serveras iskall välling.
Men nä, så här såg Fanny ut igår när det var dags att gå till sängs. Plötsligt skulle både jumpaskor, ryggsäck och vintervantarna på. Och inte ville hon ta av sig det heller. Men tillslut så fick vi henne i säng, något förbannad…hon alltså, inte jag.

Är hemma idag, det blev en jobbdag igår trots allt. Men nu ligger jag i soffan och gör så lite som möjligt, med en molande huvudvärk och jäkla hosta som kom krypande igår.

Ni vet dom här måstena som kanske snarare är viljor. som tex att jag vill dammsuga, men måste jag?

Jag kan berätta att nu måste jag dammsuga. Vaknade imorse och funderade på vad för slags ringsignal jag hade egentligen, eftersom jag trodde det var telefonen som ringde. Kommer efter tag på att det är inte telefonen, det är nere i köket det låter. Det är en fågel inne i mitt kök. Inte död, utan flyger runt och piper och skriker om vartannat. Orkar inte gå ner just då för att titta på spektaklet utan tänker att katterna får väl för f-n göra jobbet ordenligt om dom nu ska hålla på.

Nån timme senare går jag ner och ser förödelsen. Fjädrar ta mig tusan överallt!
Men jag hittar ingen fågel och än mindre några fågelrester. Sen ser jag den, en stackars koltrast som sitter i fönstret skräckslagen. Och katterna ligger på golvet och bryr sig inte ett dugg.
Så det ar ju bara att öppna fönstret så flög den iväg. Inte skadad på nåt sätt, förutom ett gäng fjädrar som inte längre sitter på den fågelns kropp…

Så, jag måste faktiskt dammsuga idag. Men sen….

Förtydligande:
Vi har kattlucka och jag misstänker starkt den ena katten. Att han burit in den stackars pippin och sen tyckte han väl inte att det var nåt kul längre när fågeln satt på fönsterbrädan och inte ville flyga runt mer…

Smygbloggare

Åh vad jag är less just nu.
Borde ta tag i en massa saker, men har tappat inspirationen.
Det är väldigt lätt just nu att råka surfa in på helt andra sidor än vad jobbet kräver. Tex den här.
Eller in på facebook. Men inte skulle väl jag, jag skulle aldrig göra nånting sådant på arbetstid….

Ännu tristare är att jag måste handla mat på vägen hem. Det är tomt i kylskåpet. Och då menar jag verkligen tomt. Förutom den där burken med rödbetor, eller den gamla burken med tacosås som jag inte vågar öppna. Just den burken kommer nog inte gå till återvinning. Jag tror jag slänger hela rakt ner i sopen.

Och det är väldigt ont om just gi-mat hemma. Överallt ser jag pasta, mjöl, chips, bröd, godis, läsk m.m.
Kan vara jag som inbillar mig och bara ser dessa saker för att jag just nu är väldigt sugen på en rostmacka med lemon curd.
Har ni provat det?
Det är sååå gott.
Men det måste vara Robertson’s Lemon Curd. Det är den bästa. Om inte min mamma får för sig att göra sin yngsta dotter glad och göra egen. För den är den bästa egentligen.

Men vilket dravel det blev av det här inlägget.

Undrar hur det gick på första dan med inskolning för Fanny. Har inte hört nåt. Måste nog ringa maken och fördriva lite tid där med.

Arbetet med bloggen fortsätter. Börjar gilla den här mer och mer. Ska bara fylla sidorna med lite grejor. Det finns ju massvis med widgets att välja mellan. Och så måste jag lägga upp lite nya fräscha bilder. På vill ha saker, på mina älsklingar, kanske några löjliga bilder på mina katter:-)

Jag har två, katter alltså, visste ni det. Den ena heter Sprinkler och han är pappa till den andra som heter Mowgli. Mamman till Mowgli rymde för några år sedan. Jag skulle till veterinären med henne för att kastrera henne, hon hade redan fått två kullar. Men nä, det kände hon på sig, den lilla Snofsan, som hon hette. För hon drog som en löning. Och kom aldrig mer tillbaka:-(

Sen har jag haft hund oxå.
En New Foundland som hette Jonna. Men hon bor på månen nu.
Hon blev tio år gammal, sen fick hon borrelia och på det tumörer i hela bröstet. Så det var inte så mycket att göra. Sugen på ny, javisst, men inte nu. När barnen är större, när tiden räcker till, när jag är rik och kan vara hemma. Eller när jag har ett annat jobb så jag kan ha hunden med till jobbet. En gång i tiden så höll jag kurser på brukshundsklubben, det var kul, då fick man ju träffa hundar hela tiden och deras mer eller mindre trevliga hussar och mattar. Men efter ett tag är det inte sååå kul att jobba ideellt. Ger man lilla fingret ni vet så tar dom desto mer.

Nä nu får det vara slut på dravel
Punkt