Ego

Jag, för den här bloggen handlar mest om Jag. Ibland om mina barn, ibland om min make. Men mest om Jag. Det Jag upplever, det Jag tänker, det Jag vill skriva. Jag är Katarina. Född -72 mitt i november. Rätt så mycket Skorpion. Enligt astrologin - Beslutsam, Flitig, Charmig, Elegans... "Skorpionens energi brukas till förändring, en intensiv kraft, som bryter ner för att ge möjlighet till att bygga upp något helt nytt. Skorpionens tecken associeras i hög grad till starka, intensiva känslor. Känslor som ofta är irrationella och komplexa, så att de är svåra att förklara med ord för andra."

Bloglovin

bloglovin

Senaste

  • Frida-FantastiskaMamman: Det låter som livet för en småbarnsmamma ;) Kramar<3
  • Popprinsessan: Din stackare! Hoppas att du piggnar till så att du kan göra bra affärer...
  • Fröken Isakson: Oj, vad mycket du fått gjort. Känner ångest krypa på. Borde nog slita...
  • Anna: Roligt med en massa olika dekorationer till naglarna! Ska iväg och få mina fixade...
  • Åsa: Inte är det kul inte. Tilde likadan. Blir hemma imorgon med sen hoppas jag det är...

Bloglista

Arkiv

Besök

är online

har tittat in idag

har tittat in i veckan

har varit här sen start

Barn

Skydd från verkligheten?

Bild0026

Så här snygg är man när man är på bio och ska kolla in Avatar i 3d. Inte illa va?

Filmen tyckte jag var otroligt bra. Hade inga som helst förväntningar, visste inte ens vad den handlade om. Och såna förutsättningar är bra när man ska se film. Nu vill vi förstås gå mer på bio, Luftslottet som sprängdes och Snabba Cash. Men det får bli en annan gång. Och då har dom väl kommit ut på dvd.

När vi kom ut från bion, i ett mörkt Stockholm, kl. 23 på kvällen så fick jag nästan en panikliknande känsla. Jag vill inte att mina barn ska växa upp i en storstad. Det gör dom ju inte nu. Vi bor ju en bit utanför, nästan på landet. Men ändå. Allt bli så påtagligt när man kommer in till stan. Man ser gängen sitta inne på McD. Alla är säkert inte kriminella, men efter att ha läst Snabba cash och även fortsättningen Aldrig fucka upp, så är nog min verklighetsbild lite skev. Det han skriver om är ju inte några lögner. Men det är ju också bara en sida av Stockholm. Men jag fick en sån känsla att jag vill skydda mina barn från allt ont. Vill inte ens att nyheterna ska stå på tv:n så dom ser och hör.  Samtidigt har jag ju klarat av en uppväxt med en hel del storstadsliv inblandat. Nu förstår jag hur mina föräldrar kände när jag skulle in till stan och gå på krogen. Fy, och det är ju en hel del år kvar innan det är dags för mina att åka in själva. Men dom åren går fort och jag tror inte miljön i Stockholm kommer att vara snällare. Men för att överleva måste man bli lite “streetsmart” och det blir man bara om man vistas i stan mycket. Att flytta ännu längre ifrån storstan tror jag inte heller är någon lösning, det händer mycket ont på landet också. Jag tycker ofta det är i småstadsidyllen dom värsta brotten begås. Eller så är det för att det blir så påtagligt där. Kan vara det.

Vad anser ni, hur mycket ska man skydda sina barn i småbarnsåldern. Mina är 6 och 2½ år gamla. Det är 6 åringen jag tänker på mest nu. Låter ni era barn titta på nyheterna, eller kanske ännu värre, Cops, som jag vet många ungar tycker är cool att titta på. Det tycker inte jag.

Ja, vad tycker ni?

/Katti

En konstig dag

DSC_0003

Lillasyster tar kort på en konstig storasyster:-)

Vilken konstig dag det varit idag.
Jag sov till halv tolv på förmiddagen. Det har jag inte gjort sen innan barnen. Och knappt då heller när jag tänker efter. Efter det blev ju dagen väldigt rubbad. Frukost kl 12, så jag tänkte att det var ju bra, då behöver jag inte äta förrän middag…men jag blev hungrig iaf framåt eftermiddagen. Lillasyster sov lika länge hon förresten. Hon vaknade rätt tidigt tydligen och somnade sedan om. Det var hon som väckte mig, jag vaknade av att hon trillade ur sängen. Så hon har inte velat ta nån middagslur, vilket har gjort eftermiddagen lite märklig. Däremot höll hon på att somna mitt i middagstallriken.

Fast jag sov så länge så känner jag mig inte särskilt utvilad. Lite tung i huvudet och kroppen har liksom inte kommit igång än. Vilket inte gör så mycket då det ändå snart är dags att lägga sig.

I morgon är det dags för vägning på viktväktarna igen. Vad fort veckorna går!
Vet inte riktigt om jag får nån guldstjärna eller inte. Vår våg här hemma är minst sagt labil. Ungefär som jag själv. Ena dagen är den en glädjevåg för att nästa ha fått för sig att lägga till ett helt kilo eller mer. Märklig är den. Men ner har det gått, men jag vet inte hur mycket. Återkommer efter vägningen i morgon förstås.

Det blev aldrig Yrrol förresten igår. Det bidde visst Göta Kanal blandat med Pulp Fiction uppblandat med Forrest Gump. Allt bra på en gång liksom:-)

Nähä, ny dag i morgon, en ny måndag. Vet inte alls vad jag känner för det.