Bloglovin
9 miljoner
Har du nångång tänkt tanken att om varje människa i sverige gav dig 1 krona, skulle du vara ägare till ca 9 miljoner kronor.
Så tänker jag ibland. Jag skulle gärna vara ägare till 9 miljoner kronor. Eller bara till 5 millar, det skulle också räcka:-)
Om jag hade 9 miljoner skulle jag:
Bygga färdigt huset
Anlita hantverkare
Ta hjälp av arkitekter
Planera och plantera på tomten
Byta innehåll i mina garderober
Resa runt i världen
Lösa in lite lån
Skaffa en annan bil
Listan skulle kunna göras hur lång som helst, men det är nog detta som är prioriterat. Utan nån som helst inbördes ordning.
Vad skulle du göra om du hade 9 miljoner?
Sov gott lilla mormor
En begravning är alltid känslotömmande.
Så även denna.
Min lilla mormor.
Allt var fint och kistan var så vit och fin med en enorm bukett av röda rosor ovanpå.
Lovisa hade ritat en teckning till gammelmormor med vår familj och gammelmormor på. Även en kista fanns med på bilden. Den hade vi med oss idag. Kyrkovaktmästaren fick ta hand om den. Sen ser vi att han lagt den ovanpå kistan tillsammans med den stora fina buketten. Lovisa blev stolt och jag oerhört rörd. Så fint. Den hörde liksom hemma där. En generation på väg till Nangijala och nästa är där för att vinka hej då.
Vår bukett som bestod av lila och vita tulpaner ihop med lite andra sorters kvistar var väldigt fin, och på kortet hade vi skrivit ”Sov Gott Mormor, vi ses i Nangijala”
Kändes bra att välja dom orden, vi pratar mycket om det hemma nu och det var ett sätt för Lovisa att förstå.
Men nu, hemma igen, är jag helt slut. Huvudvärk och tröttheten är överhängande.
Ska bli skönt att bara lägga sig i soffan och tomglo på lite tv.
Maken, den stackarn har varit tapper och hängt med hela dagen. Ont i hela kroppen, i huden som han själv säger, och huvudvärk och en riktigt jävlig hosta. Men med en härlig cocktail av olika preparat så klarade han dagen. Det var skönt att ha honom med.
Men det är märkligt med begravingar. Först en sorglig och vacker stund, och sedan ska man umgås och äta och dricka begravningskaffe. Och det är ju oftast trevligt. Prata minnen och träffa kusinerna som jag träffar väldigt sällan. Ja det är en märklig dag.
I had a dream,
jag menar nu inte Martin Luthers berömda tal, utan det var jag själv som hade en rätt otrolig dröm. En längtan efter en till liten bebis är väl kanske inget som undgått någon, men efter nattens dröm vet jag inte.
Jag drömde att vi fick tvillingar. Okej, det var ju väldigt mysigt, två på en gång liksom. Kankse inte vad jag hade planerat men okej, det får ju liksom gå. Tänkte i drömmen att tur att min mamma kan hjälpa till.
Sen gick drömmen vidare och tvillingparet utökades plötsligt till att vara trillingar. Vet inte var den tredje ungen kom från, men där var ungen liksom bara plötsligt. Tänkte återigen att okej, det får väl gå. Tur man får barnbidrag, och nu kan man väl begära extra hjälp från kommunen. Ja, det kommer att gå bra.
Men såklart, det var ju en dröm, så hade vi plötsligt fyrlingar. Men då på nåt sätt så gav jag nog upp, för jag vaknade.
Tror inte att den här drömmen betyder någonting annat än att jag skulle vilja ha fler barn. Så jag tänker inte tyda den mer. Men trillingar, eller fyrlingar, nä, där går nog gränsen. Tror inte heller chansen är så stor att jag ens skulle få tvillingar, men man vet ju aldrig.
Tjosan!
Så var helgen slut.
Den har svischat förbi alldeles för fort som vanligt. Vi har haft fullt upp hela helgen med kalas, middag, aktiviteter och annat pyssel som man måste göra ibland. (läs städa, röja, tvätta)
Dagen idag kommer nog att flyta på den med.
Tid hos naprapaten, måste baka till begravningskaffet imorgon, skriva ut programmen till begravningen, hitta nåt att ha på mig till begravningen, stryka barnens klänningar, ja, det är lite fix och trix idag.
Och så ska jag dessutom hinna jobba också, vad är det för påhitt?
Kaos – eller total oordning
Ingen ordning på allting –
man hittar inte vartenda dugg
Så skulle jag lätt kunna sammanfatta min tillvaro just nu. Eller så här:
Jag har fredagskänsla
Jag är på gott humör
Alldeles för mycket att göra på jobbet
Slutar om en timme
Flamsar mest runt
Elever vill ha hjälp med sina bilder
Lärare är förvirrade
Planscher ska tryckas idag
Samma planscher är inte klara
Men, jag är en positiv skit, det ordnar sig!
Ps. Igår flätade jag håret i hopp om att det skulle vara mindre trassligt när jag vaknade. Jag såg ut som Pocahontas med mitt svarta hår, vet inte om det var positivt eller inte. Men min man skrattade åt mig, då måste det ju har varit en positiv upplevelse, eller?
Dagen idag
Torsdag
Det innebär att jag slutar kl. 13.00
Gick ner i tid den 1 februari, till 85%, istället för heltid. Vill kunna hämta ungarna tidigare nån dag. Idag blev det första gången som jag verkligen kunde hämta dom. Antingen så har jag legat sjuk eller så var barnen sjuka. Men idag blev det verklighet. Kändes konstigt att gå från jobbet så tidigt. Men desto skönare att komma hem:-)
Fast idag åkte vi inte raka vägen hem, vi åkte in till Vaxholm och träffade mormor. Sen gick vi på fik och åt kärleksmums och chokladbollar. Mmmmmm….inget gi-tänk där inte. Men man måste ju unna sig lite oxå, för va trist det skulle bli annars.
Tänkte att det här skulle bli vår grej på torsdagar. Gå och fika och kankse promenera lite i Vaxholm eller åka till nån lekpark. Lite kvalitetstid som det kallas.
Väl hemma så var ju klockan fortfarande rätt tidigt. I med barnen i badet medans jag passade på att dammsuga. Sen lagade vi mat tillsammans, kyckling med curry, det gillar båda barnen väldigt mycket. Det är inte ofta det är tomt på tallrikarna efter maten, men när det är nåt med curry, då är det soprent.
Maken är och drar lite el hos en kompis så att dom kan få lite varmvatten. Kan ju vara lite behgaligt så här mitt i vintern. Lite skönt för oss, då kan vi fixa och dona själva i vår takt.
Ungarna tittar på Bompa och jag bloggar. Alldeles lagom med aktiviteter innan läggdags.
Fredag imorgon, slutar kl ett då med, men jag ska möta mamma och gå titta på papper till begravningsprogrammet som jag gjort iordning till mormors begravning. Nästa torsdag är det dags. Tänkte vi skulle hitta ett snyggt papper i lite grå-blå färg. Ska kolla på panduro.
Sen ska jag hem till gymet och köra ett pass. Ska testa med ett par andra skor, mina fötter domnar fortfarande efter ett litet tag på tex crosstrainern.
Pratade med naprapaten idag, hon trodde att det berodde på att jag fortfarande snebelastade. Men jag skulle först kolla det enklaste, nämligen skorna. Trots iläggsulor så domnar alltså fötterna fortfarande. Även ibland när jag vaknar på morgnarna är speciellt högra foten lite stel och halvt borta. Jag tror inte mycket på skobyte, men däremot tror jag på sned rygg, eftersom det är det jag har. Bara jag inte har åkt på nån slags inflammation i fotvalvet som Mialena beskrev i ett inlägg. Vi får se. Jag ska till naprapaten på måndag.
Alla fingrar kvar!
Okej, här tror man att man äger en kvalitetskniv…
Eller det är en kvalitetskniv, den har varit bra i 5 år. Knappt jag har slipat den ens.
Men häromdagen så hände det här. Allt jag skulle göra var att hacka lök.
Tydligen är det väldigt svårt att byta in den, man ska typ kunna bevisa att det var en spricka i skaftet eller liknande. Men det spelar inte så stor roll. Jag klarar mig utan. Ett tag…
Frissan skulle jag egentligen till på fredag. Men jag fick avboka. Det är som vanligt för mycket månad kvar i slutet av mina pengar. Men jag införskaffade mig en liten toningsförpackning istället. Eller jag är tvungen att köpa två, annars räcker inte färgen. Men det är ändå betydligt billigare än att gå till frisören. Fast jag brukar unna mig att färga hos frissan, det liksom min typ av lyx. Och färga gör jag inte så ofta, kanske 4 ggr per år. Men nu är det ebb i kassan och jag behövde verkligen göra nåt åt utväxten.
Köpte toningen som hette mörkbrun, eftersom jag är mörkbrun i håret just nu. Men det skulle jag väl vetat efter alla år av experimenterande att mörkbrun sällan är mörkbrun. Det är ju svart. Så nu är jag väldigt mörkhårig. Fast det är ju en toning så det blir nog bra om nån vecka eller så.
I morgon bitti ska jag väga mig och mäta. Enligt vågen på gymet idag ska jag ha gått ner 4 kilo sen jag började äta gi-balanserat. Men jag måste väga mig på min egna våg. Jag tror det är 3 kilo, har för mig den där vågen på gymet är en glädjevåg. Eller så är min ett surkart till våg. Huvudsaken man väger sig på samma ju. Men hur som, 3 kg är alltid 3 kg.
Så lite inside information. Jag är 167 cm lång och vägde när jag började med gi 74 kg.
Min tanke och förhoppning med hjälp av rätt mat och mer motion att jag ska ta mig ner till 63 kg. Gärna mer, men första delmålet är 63. Kanske inte låter så mycket, men jag är inte så stor.
Har alltid haft en pojkkropp, inga höfter och inga lår. Levis 501 har alltid suttit perfekt på mig.
men så är det tyvärr inte längre. Nu drar jag runt på en degig ogräddad limpa mitt på magen.
Måste försöka sov några timmar inatt. Igår kom jag inte i säng förrän 23.30, funkar inge vidare när jag måste gå upp halv sex. Imorse ringde kl 05.15 och nör jag gick upp var klockan 06.00. Fattar inte vad som hände. Men stressigt blev det. Två ungar som ska bli klara, jag själv, väskor och träningskläder ska packas, frukost ska lagas. Idag blev det en macka och o’boy för mig igen:-(
Men imorrn blir det andra bullar. Ungarnas kläder framlagda, väskorna packade med extra kläder, och ja, jag är beredd.
Måste bara bloggsurfa lite innan jag går och knyter mig:o)
Dags att välja skola
Hihihi!
Inte ens en liten utmaning kan få fler att våga visa sig:-)
Nästan alla som har kommenterat ”känner” jag ju redan. Men jag är oerhört glad ändå över att så många besöker min blogg. Det värmer, oavsett om jag vet vilka ni är eller inte.
Hur som så har vi ikväll varit på öppet hus på skolan där Lovisa ska börja till hösten. Hon ska börja förskoleklass. Det är stort.
Ska den lilla tjejen börja skolan?
Kan inte vara möjligt, om hon inte växer en så där 2 år i sommar:-)
Nä, hon är ju faktiskt född -03 så det är dags i höst, men det känns inte så i hjärtat.
Lovisa tyckte var väldigt spännande och roligt på öppet hus. Hon känner så många barn redan som ska börja samtidigt som henne. Och så känner hon en hel del i klasserna över, kompisars syskon och så.
Det är en väldigt liten skola Lovisa ska börja i. Just nu har dom 82 barn:-)
Det är förskoleklass och sen 1-3, en klass i varje årskurs. Så finns det fritids också i samma lokaler, det är bara en liten korridor på 5 meter som skiljer.
Känns väldigt bra att hon får en så lugn och bra start i skollivet. Det blir tillräckligt mycket stress senare i åren.
Fröknarna, f ‘låt, pedagogerna, var supertrevliga och eftersom det är en liten ö vi bor på så vet man vilka dom flesta är. (På gott och ont:-))
Första mötet med skolan vara bara positivt!
Valet ska vara klart senast den 23 februari, men valet är självklart.
Senaste