Charmigt…

Livet idag har gått okej. Hann inte mer än komma till jobbet förrän chefen tog tag i mig och frågade hur jag mådde. Och, man är ju tjej, så vad händer när någon frågar hur det är?
Ville inte riktigt sitta där i hans rum och gråta, men det gick liksom inte att hejda.
Men nu vet han hur läget är och han verkade villig att hjälpa till.
Jag ska nu under veckan försöka skriva ner vad jag gör på dagarna. Och det gick ju bra idag, men det tog tre timmar att redigera tre bilder som skulle iväg. I vanliga fall tar det väl mellan 5 och 30 min beroende på vad som ska göras, men det var en del som kom i mellan. Som alltid.

Nåja, jag vill inte skriva mer om detta nu.
Jag har sagt det förr och det kan sägas igen, jag är en positiv skit!
Det ordnar sig.

Tack för goa kommentarer och tips. Ni är guld värda!
Så fort jag har fått tillbaka lite ork så ska jag ta mig en uppdaterare hos många av mina bloggar jag följer. Ni ska veta att jag tänker fortsätta förfölja er!

En stor glädjespridare var idag när jag åkte till bilfirman och tittade på ny bil….
Vi skulle behöva byta en rackare vi äger, den är inte så gammal, en 03:a, men det är så där på gränsen om man ska fixa allt som behöver fixas och köra den många år till och fortsätta att mecka och fixa. Eller sälja den och köpa ny.
Gissa vad jag förespråkar:-)
Eftersom det är jag som kommer köra den så borde det vara jag som får bestämma….eller….