En bild ifrån midsommar -08 får representera pausen jag behöver.
Inte så att jag behöver paus från bloggen, det är ju här jag skriver av mig.
Men en paus att bara få vara.
Det började redan igår, missade en del grejer jag skulle ha gjort på jobbet, inget livsviktigt, men ändå. Jag bara glömde bort det. Hade heller ingen ork när jag hade hämtat ungarna, ville bara hem och va. Idag var det lite värre tyvärr, glömde hjälpa en lärare med projektor och filmvisning, missade att fota en ny aula vi har som skulle med i en lokaltidning, (deadline idag). Inte bra. Sen några småsaker som inte har blivit gjort. Varför, jo för att jag glömde bort det.
Det värsta hände sen på eftermiddagen idag. Åkte till det stora köpcentrumet för att kika lite och handla lite mat. Går runt där i en timme ungefär, hittar en ny tunika bland annat, så det var ju trevligt. Sen tittar jag på klockan och konstaterar att jag ska ju till frissan, så jag går därifrån och ska gå till bilen.
Det har ju hänt ett par gånger att man inte hittar bilen, men vet ändå på ett ungefär var den står.
Jag hittar inte bilen alls!
Går rad för rad, ingen bil som ens påminner om min. Får lite panik och förstår inte riktigt vad som händer. Ringer min man och börjar gråta. Hittar fortfarande inte bilen och börjar fundera på vad jag ska göra. Jag blir lite lugnare när jag pratat med maken och kan fokusera lite på att leta lite mer organiserat och inte bara snurra runt. Går ner ett plan, så jag kommer under mark. Går rad för rad där också. Rätt som det är så står bara bilen där framför mig. Jag var inte ens på rätt plan från början. Känner inte alls igen att jag ställt bilen där, kommer inte ens ihåg vilken ingång jag tog till centrumet.
Sätter mig i bilen och börjar storgråta. Ringer hem igen och berättar att bilen är funnen och att jag trots allt samlar mig och åker till frissan. Kommer på då att jag glömt handla mat, det var ju därför jag åkte dit. Nåja, handlar hemma på ön istället.
Väl hos frissan som jag känner rätt väl efter att ha haft samma frisör i mer än 10 år, så börjar jag gråta igen. Men bestämmer mig ändå för att stanna, jag vill ju verkligen få håret klippt och lite tonat. Så efter två timmar där känns det ändå rätt okej. Men jag är helt färdig i huvudet.
Vet inte varför det vart så här?
Trött, ja visst, näsblod på morgonen. Men jag sover ändå helt okej. Mycket på jobbet? Nja, inte så mycket mer än vanligt. Men jag har varit helt ofokuserad i flera dagar nu, har inte fått mycket gjort kan jag säga, huvudvärken har kommit och gått hela dagarna. Maken har jobbat sent hela veckan, så kankse det är en bidragande orsak.
Det enda jag vet är att jag ikväll ska äta ostbågar och titta på finalen i Let’s Dance. Och i morgon ska jag och maken hjälpas åt med att försöka komma ikapp här hemma.
Därför säger jag att jag behöver en paus.



Vad ledsen jag blir när jag läser om hur du mår. Känner igen mig så väl och har själv varit där flera gånger.
Mitt största bekymmer är jag har eget företag och inte KAN sluta jobba eller gå ner i tid. Bara tanken på det får mig att bli så ledsen ibland och jag har i det sista börjat tappat suget totalt för vårt företag. Vill helst bara jobba någonstans där man får lov att sjukskriva sig!
Jag hoppas av hela mitt hjärta att du finner lite tid och ro. Jag lovar att vi ska ta hand om dig på allra bästa sätt den 4 juli!
Kram Wojtan
Det är läskigt när det bllir så där har varit med om samma sak men var då totalt utarbetad!! men det är varningstecken man ska ta på allvar!! så ta en paus TA HAND OM DIG SJÄLV!!!
Kram
Ska bli kul att ses på mammagalan!!
Jag tror att pauser är viktigt och att vi är alldeles för många som inte tar den pausen som vi så väl behöver. Tycker du skall unna dig en rejäl paus från allt.
skickar dig en varm famn från Västkusten /Berne
PS.
Har ändrat färgen på den blåa texten. Syns det bättre nu?
Här kommer en kram till /DS
Hoppas att du pausat klart snart, längtar att läsa dina mysiga inlägg!!
Kramen<3
Oj, oj, oj! Det var inte kul att läsa.. Jag hoppas att du haft en skön helg då du kunnat pausa, vila och bara varit. Det verkar som om du har ett stort behov av det, även om du inte själv kanske ”tror” det. Tror ändå att kroppen är ganska bra på att sända ut signaler och dessa ska man försöka lyssna på.
Du har kanske något du kan skala bort för en tid? Något som du ska ta en lite längre paus ifrån? Och så hoppas jag att solen och ljuset gör dig lite piggare nu när vi ändrat klockan och allt.
jag hoppas alltså att du har/haft en riktigt skön helg och att du mår bättre nu! Kram på dig! Denna gången är det jag som säger: ”Ta hand om dig Pluttan”
Hoppas du får RO att ta det LUGNT – det kan vara svårare än man tror.
Många kramisar från mig
En megastor kram från mig!
/Lallis
Hoppas att du mår bättre Gumman!!
Ha nu en skön avslappnande kväll med familjen.
Kramar<3
Låter verkligen som att du behöver en paus. Ibland blir det bara för mycket och då måste man lyssna på sin kropp.
Hoppas att det känns bättre idag!
Ta hand om dig!
Kramar
Klokt att lyssna på kroppen och kroppen nu! Den försöker att tala om något viktigt för dig.
Ta en Time-out där du bara gör det du ”måste” och inget annat. Hämta kraft och finn ro. Låt det ta den tid det tar.
Du ska se att i takt med att vårsolen blir varmare och intensivare kommer också din krafter att öka.
Var rädd om dig! Stor varm kram från Ulrika
Ja, det hörs ju direkt. Du behöver en paus och hinna ifatt dig själv lite grand. Hoppas det går bra!
Säger som alla andra: VARVA ner,du behöver VILA. Kanske faktiskt göra en läkarundersökning också,en liten hälsokontroll är aldrig fel!
Hoppas nu att du får vila i helgen:)
Många Kramar!!!
Pauser är jätteviktiga! Hoppas du får en vilsam helg, och om du inte hinner ikapp så låt det vara så. Ta hand om dig!
Men kära vän!!
Detta känner jag igen & jag blir väldigt bekymrad!!
Så hade jag det & ignorerade det före jag kapitulerade i 2000….. Den värsta perioden i mitt liv!!!
Jag lider ännu av det, & minsta lilla jag glömmer eller börja känna mig över arbetad så får jag flash backs & ångest.
Jag hoppas du tar signalerna & varvar ner REJÄLT nu vännen!!
Miljoner kramar från en som förstår hur sliten du är i huvudet nu!
KRAMAR OM
Förstår dig PRECIS, ibland tror jag att jag håller på att bli knäpp, ja knäppare än jag brukar.
Glömmer både det ena o det andra, är så förvirrad stundtals att jag skrämmer mig själv.
Men försök att sänk kraven på dig själv, jag tror att dom är en bidragande faktor till att du blir förvirrad. Hjärnan stänger liksom ner för att inte brinna upp.
Hoppas att du känner dig bättre idag, o att du fick koppla av i går kväll!
Många varma kramar
Frida
Detta är lite otäckt ju… samma sak inträffa mig i torsdags..då grina jag konstant bara någon fråga hur det var..i går fredag tog jag mig inte ur sängen fr kl 16 och frammåt…gick upp nu kl 8,30..då bar mina ben mig..sket i tv och allt igår… Tror kroppen säger ifrån på allvar när det blir såhär.. ta hand om dig och bra med paus då och då. massa kramar…
Inte alls kul att höra vännen!!! Kan jag göra något? Hur känns det idag? Vi ska ju bort ikväll men vi kanske kan ta en tjejkväll i veckan i stan och mysa lite. Om du vill kanske jag kan ordna hotell någon kväll så du får ”vila” lite. Sådär blir jag ibland också, särskilt en gång i månaden… bröt ihop på Ica en gång bara för att kassörskan frågade hur det var. Det går upp och ner och det är jobbigt att vara mamma, fru, vän och att ha ett jobb att sköta. Men du är bäst!!! Puss
Det är jobbigt när det blir sådär, ibland blir det bara för mycket. Man går och spänner sig, stressar, samlar på sig under en längre period. Sen bara spricker det. Det låter som om du skulle må bra av en paus. Att bara vara, inga måsten.
Ta hand om dig!
Kram ☺
Småbarns år, inte känna att man räcker till. Vilja göra ett bra jobb, vara en bra maka, kollega, vän och MAMMA.
Det blir bara för mycket ibland…jag har varit där, varit sjukskriven.
Jag lyssnar om du har behov.
Finns här, förstår och vet hur tankarna går!
Bra att du ventilerar!
Mängder av kramar till dig!
Det är läskigt när det blir sådär. Man blir lite rädd för sig själv liksom. Det brukar ju vara symptom på stark stress eller press när det blir så så tänk efter vad du kan göra för att stressa ner, eller om du har något som hänger över dig s.a.s, så försök bli av med det.
När jag fått Eric, & det började med akutsnitt där han inte hade varken andning eller hjärtfrekvens när han väl kom ut, sedan besked om hans 2 "fel", han har hjärtfel samt den där skalloperationen jag nämnt på min blogg, ja jag kan inte dra allt men när han var 6 månader så orkade jag inte mer riktigt. Fick då otäcka "gå in i väggen" symptom. Minns mest när jag stod med barnen vid en Bankomat & skulle ta ut pengar. Jag kunde varken komma på vilket "hål" jag skulle stoppa in kortet i, än mindre min kod. Fick totalt blackout & det var SÅ otäckt. Det hände flera sådana saker. Då tog jag kontakt med BVC psykolog för jag blev orolig & rädd för mig själv. Man skall nog lyssna på kroppen & fundera på hur man kan underlätta för sig själv när man känner så.
STOR kram.
PS jag hejjar på magnus!! DS
Det är inget roligt när det känns så där… och det där med bilen – det var som om du beskrev mig;)
OM det håller i sig så tycker jag att du ska gå o göra en läkarundersökning. Du vet, bara kolla upp dina värden. Man vet aldrig… visst, man kan vara trött ibland, men om det inte ger med sig… jag gick i två år o var trött o eländig. Alla sa – men du har ju fem barn, inte konstigt att du är trött osv… så jag kämpade på. Men till slut blev jag verkligen dålig o det visade sig att jag hade fel på sköldkörteln! Och det var ju enkelt fixat, äter en tablett varje morgon. Mår såååå mycket bättre!! Så man ska vara lyhörd o lyssna på sin kropp!!! Man ska inte behöva gå o må dåligt! Men jag hoppas förstås att det i ditt fall bara är nånting tillfälligt, för man KAN ju faktiskt känna sig trött ibland, utan nån djupare orsak:)
Pauser är viktigt! En stund att ta igen sig! Pausen är i Malå! I en husvagn… Kram Anna
Ta hand om dig vännen! Koppla bort allt ”onödigt” och koncentrera dig på några få saker. Andas. Låter väl fånigt, men glöm inte andas.
Krama barnen och gubben, sjunk ner i soffan och ha det bäst!
Kram
Pauser behövs ofta tycker jag! Stress och en massa måsten dagarna i ända gör oss genomtrötta ju.
Hoppas du får din välbehövliga paus.
Ibland sitter det fint med en paus;)
Kramizar
Ja så tokigt det kan vara ibland men jag tror nog att det är paus du behöver så känner jag.. Det är så mycket man måste göra så det man vill blir typ aldrig gjort!!
Sen blir jag alldelles för stressad av att gå i det där cenrumet, åker dit för att man måste ibland!!
Nu börjar lets dance strax. Jag fick iallfall äran att krama och mata lillasyster idag då dina var på besök hos oss. Trevligt men en aning kallt. Ha en bra helg iaf. Jag ska jobba. Kram a.