Charmigt…

Hur ofta är det inte man säger att en olycka sällan kommer ensam? Inte tillräckligt ofta tydligen. För här kommer den aldrig ensam. Igår när jag skulle tvätta så upptäcker jag efter ett tag när tvättmaskinen ska till att tömma att vi har ungefär 2 cm vatten över hela golvet. Kul! Tänkte att det var väl stopp i avloppet, så jag började rensa och ha mig. Men så enkelt var det tydligen inte. För maken var ute och kollade under huset, och där var det fruset. Alltså avloppet. Så det var liksom inte bara att rensa silen.

Maken höll på och meka där under huset ett bra tag, till slut gav han upp och kom in med en 2 meters bit rör, dvs den del av avloppet som frusit :-) Det röret satte vi i duschen och spolade med varmvatten, efter bara ett litet tag så kom det ut 2 meter fruset borrprov såg det ut som. Inte speciellt smutsigt, det var ju bara tvättmaskinsvatten. Men så kan man också lösa frysta avlopp. Så nu är allt tvättat och luktar gott igen.

Bara för att idag, när det har varit minst –25 grader i natt så har vårt varmvatten frusit. Jag blir så less. Men det är inte någon större katastrof. Det är bara i köket som vi inte har varmvatten, i badrummet fungerar det alldeles utmärkt.

Så en olycka kommer aldrig ensam hemma hos oss.

Jag jobbar hemma idag, har inte lyckats få i mig särskilt mycket mat. Har inte någon aptit. Så fort jag ätit så mår jag illa igen. Men äta ska man väl ändå antar jag. Får se hur jag gör i morgon om jag blir hemma då med.

Ha en fin dag!